Portfolio

Inom förskola finns sedan en tid tillbaka en arbetssätt för att dokumentera barns lärande, nämligen genom portfolio. För mig har detta arbetssätt känts tidvis konstlat och svårbearbetat. Jag har helt enkelt inte riktigt kunnat greppa hur jag skall hantera materialet som dessa portfoliopärmar har innefattat och utan någon konkret vägledning har pärmarna blivit en mapp som blivit större och större utan att vi som pedagoger har behandlat dem på något sätt. Detta har också blivit min allmänna syn på portfolio, att det är en förvaring av alster som i stort sett bara står och samlar damm. Självklart inser jag att detta endast kan ändras av oss pedagoger och det var därför med glädje jag satte mig ned och läste "Att arbeta med portfolio -teori, förhållningssätt och praktik" av Roger och Birgitta Ellmin.

Genom denna bok fick jag en nytändning vad gäller portfolion som hjälpmedel i min vardag. Den gav mig många "aha"-upplevelser och en vilja att återigen försöka organisera vårt material och arbete inom arbetslaget med hjälp av detta arbetssätt. Det som tidigare känts spretigt blev mer hanterbart. Bland det första som boken tog upp var ett förtydligande kring portfolion. Varför den kan vara bra i pedagogens arbete. "Att arbeta med portfolio och portfoliometodik är ett sätt för läraren/pedagogen att leda elevens lärande - en lärstrategi som söker bygga lärmiljöer som gynnar optimalt lärande genom att utgå från elevens aktivitet, delaktighet, ansvarstagande och förmåga att reflektera." ( s. 21). Detta går hand i hand  med den av enheten framtagna mallen för utvecklingssamtal som nu skall sjösättas inom enheten. Detta skall göras digitalt och skall vara en mall där man under terminerna fyller på med material om och av barnet för att sedan kunna använda den under ett utvecklingssamtal. Vi frångår den gamla varianten där informationen sparas i en pärm och ersätter med en digital form. Dessutom säkerställer denna mall att vi inte har 50 olika varianter av mallar för utvecklingssamtalen, vilket jag tidigare upplevt att portfolion kunnat innebära. Olika tyngdpunkt har lagts på olika saker beroende på vilken avdelning eller pedagog som ansvarat för portfolion. Detta knyter även an till det boken tar upp om portfolio som utvärderingsstrategi.

Jag känner igen mig i mina tankar kring svårigheterna kring arbetet med portfolio när jag läser kring de problem som författarna lyfter i boken. Det som denna bok dock har varit väldigt bra med är att visa vinsterna med denna metodik. Om vi skulle kunna organisera oss utifrån portfolions arbetssätt, kan jag se stora vinster i vårt kontinuerliga arbete, som till slut skulle leda till en hel del tidsbesparing. Utifrån vår utvecklingsmall har vi redan en god stomme för att lägga in det material som vi samlar på oss om och med barnen. Den digitala formen tillåter, liksom pärmen tidigare, att barnen medverkar till valet av bilder och material. Den store förbättring jag ser med den digitala portfolion blir föräldrarnas möjlighet till att gå in och titta, kommentera och medverka i dess innehåll.

I diskussionen kring utformandet av utvecklingssamtalsmallen inom vår enhet fanns en tydlig målformulering där vi sade att mallen skulle skrivas utifrån ett positivt förhållningssätt. Precis så formulerar sig även Ellmin. "Portfolioarbetet utgår från ett. Positivt förhållningssätt i samspelet kring lärandet och strävar efter att förstärka detta." (s. 119). Jag tycker att detta är en viktig aspekt när vi talar och skriver om barn. Än viktigare blir det när barnen själva skall vara delaktiga i utformandet av sin portfolio. Vårt uppdrag är ju att stärka barnens självkänsla och visa dem vad de KAN och inte tvärtom.

Genom den digitala portfolion anser jag alltså att vi som pedagoger, och i förlängningen barnen, gör många positiva vinster. Boken har verkligen sporrat mig till ett utvecklingsarbete inom detta område och detta hoppas jag kommer visa sig i vårt arbetslag i framtiden.

Referens:
Ellmin, B., & Ellmin, R. (2003). Att arbeta med portfolio: teori, förhållningssätt och praktik. Stockholm: Gothia