Den digitala världen är otrolig. Det går snabbare och snabbare och vi kan få input på bara någon sekund genom att använda oss av vad olika verktyg som datorer, telefoner och surfplattor innebär. Vill jag ha information om något har jag numera svaret i min ficka, några tryck och svepningar bort. Det är fantastiskt och skrämmande på samma gång. Den generation som växer upp idag lär sig att världen är nära, fast på något sätt också långt bort och främmande. De kan följa sina idoler på Twitter och youtube...dagliga uppdateringar gör att man känner sig nära och delaktig, samtidigt som all den information som finns tillgänglig för mig skapar en distans och en känsla av att man inte orkar ta in allt. Min son kan min iPhone lika bra som jag, men frågan är, hur påverkar allt detta den generation som nu växer upp? Jag ser många fördelar med all denna tillgänglighet, men undrar samtidigt hur dagens barn upplever all denna input.I en diskussion med några föräldrar har jag fått veta att vissa barnkanaler är förbjudna i deras hem då de bidragit till mer agressiva tendenser hos deras barn. De har genom att ta bort kanalerna då kunnat märka en bytdlig skillnad i sina barns ageranden.
I publikationen "Småungar & Medier 2010" från medierådet står det att läsa att det överlägset populäraste mediet för barn mellan 2 - 9 år är TVn (s. 16). Utifrån denna rapport tycker jag mig kunna utläsa att majoriteten av barn ändå tittar på SVTs Barnkanalen, som utifrån mitt perspektiv ändå försöker hålla en pedagogisk standard. Denna kanal verkar också ha en tanke kring värdegrundsfrågor och mångfald. Eftersom jag möter många barn dagligenkan jag också se vissa tendenser hos de barn som tittar på mer våldsbenägna barnkanaler. Dessa barn leker mer stridslekar och kan ibland inte skilja på fantasi och verklighet. Detta är självklart enbart min egen tolkning men något jag har tänkt mycket på under min tid som pedagog.
67% av de tillfrågade föräldrarna i medierådets undersökning svarar att barnen (2 - 9 år) använder datorer. bland 2-åringarna har 43% använt datorn någon gång. Spel är den vanligaste sysselsättningen vid datorn. jag kan inte utläsa om detta inbegriper surfplattor, men gör det det inte så torde ju dessa siffror ha ökat. Genom spel kan ju barnen lära sig såväl språk och skrift som koordination, mönster och siffror. Jag ser dessa verktyg som positiva men det är inte helt okomplicerat. Jag tycker att alla föräldrar har ett ansvar att vara delaktiga i spelen som erbjuds barnen och att man skall granska dessa spel kritiskt. Detta gäller även förskola och skola då det mer och mer erbjuds sådant där med.
Utifrån den rapport som jag hänvisar till här kan jag ändå se, och glatt konstatera, att föräldrar verkar ta en aktiv roll kring sina barns medietillgång. Rapporten ger en intressant bild av användandet av TV, dator och internet och vidare har medierådet dessutom utarbetat ett material för pedagoger kring barns medievanor "Nosa på nätet" (2011). Detta material kommer jag att sätta mig in i för att se om det kan vara något för mig och mina kollegor att använda tillsammans med de äldsta barnen på vår avdelning.
Småungar & Medier, Medierådet (2010
Nosa på nätet, Statens medieråd & Skolverket (2011)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar